Mamma bor i närheten av en skola där 99% av elever och barn är invandrare. Vi gick förbi den skolan och Herregud så stökigt och gapigt. Känns att man går förbi något Mena land. Jag kommer inte låta E börja på en skola där mer än majoritet av barn är utländska.

Nej, jag är inte rasist kom till Sverige från Lettland när jag var 13 och tycker att om man ska bo här så får man integrera sig. Lära sig språket och prata svenska i skolan och på arbetsplatsen. När jag gick i skolan så fick man egentligen inte prata något annat språk än svenska. Nu verkar barnen skita i vilket och pratar sitt modersmål hela tiden.

När vi satt vid sjön så kom det en utländsk unge och glodde på min älskling. Så förbannad jag blev...Ungens morsa verkade inte ha någon koll på ungen alls. Ja, jag är överbeskyddande och vill inte att mena-pojkar ska glo på min lilla dotter. Föräldrarna får väl hålla koll på ungarna, vill aldrig mer gå där...

Gud som samhället utvecklas, snart kommer svenska barn att vara i minoritet i skolor och förskolor. De föder ju typ 10 barn. Man ser dessa små pojkar på 10 år gå runt i sina mjukisbyxor och dunjackor och leka gangster, speciellt när de är i grupp. Fegt som fan...

Jag har gått på en invandrarskola och trivdes bra, men nu har klimatet förändrats. Man läser hela tiden om barn som blir anfallna/misshandlade av andra barn. Det nämns inget om etnicitet men jag gissar att det inte är svenska barn som misshandlar...

Var ju händelsen där en syrisk unge knivhögg en pojke från Litauen för att han skyddade sin tjejkompis. Han från Syrien kände sig kränkt, så känner dom sig hela tiden och politiker tycker bara synd om dessa förövare, mördare och våldtäktsmän. Brukar ursäkta det med:" Ååå han har haft det tufft", "De är traumatiserade". Jävla bullshit har man fått komma hit, bort från krig och allt elände, får man väl vara tacksam och sköta sig.

Med detta sagt så vet jag att det finns skötsamma invandrare och trevliga, snälla barn. Ville bara uppmärksamma det stökiga och det man oftast ser/läser om.


Lite bilder från idag nedan:

Jag har alltid haft bra vänner. Mina bästa minnen är från grundskolan och gymnasiet. Hade alltid bästisar som jag umgicks med på fritiden.

Jag slutade grundskolan och började på samma gymnasium som min, då, bästa väninna. Efter några veckor insåg jag att det programmet inte passade mig så jag bytte skola och då tappade kontakten med henne.

På gymnasiet fick jag en annan bästis, vi var tsm hela tiden i skolan och på fritiden. Efter studenten fortsatte vi umgås och höll kontakten mkt.

Sen träffade jag min nuvarande man, och flyttade från Landskrona till Helsingborg. Vi umgicks fortfarande lite under tiden då jag och M dejtade, men så fort vi flyttade ihop så slutade min väninna att höra av sig. Jag har redan märkt att hon blev kylig, när jag berättade att jag har träffat någon.

Det jag har märkt är att hon var bitter och avundsjuk så fort något gick bra för mig. Min slutsats är att det är svårt att få riktiga kvinnliga vänner. Avundsjuka, skitsnack och att man hugger varandra i ryggen verkar förekomma ofta, när den ena lyckas med något men inte den andra. Tror att man måste vara väldigt lika för att ha en fungerande vänskap. När den ena skaffar partner eller barn så förändras allting.

Här är jag nu inga kvinnliga vänner att umgås med. Det har inte stört mig för jag hade umgänge i skolan, på jobbet och nu på Yrkeshögskolan. Men nu när man sitter hemma så inser man hur ensam man är. Samtidigt så tänker jag att om jag nu skulle ha någon bekant att umgås med hur gör jag med det praktiska: barnpassning och när ska jag träffa M som jag knappt ser om dagarna. Det hade bara blivit en grej till som man hade behövt pussla med och det pallar jag inte med.

Javisst kan det kännas ensamt men jag har fullt upp med hemsysslor, E och annat som ska göras. Sen när E börjar gå lite på dagis så kommer den tiden att gå till städning och egentid. Kanske kan jag börja se om någon serie i lugn och ro :) Vissa tjejer/kvinnor är så bitchiga så det inte är sant, sen finns det urtrevliga också. Det är så svårt att hitta någon trevlig just där man bor, för annars kommer det ju inte att funka i längden. Orka pendla för att träffa en vän :D

Hellre inga vänner än dåliga, bitchiga vänner :)

Verkade E ha inatt. Jag gick upp mitt i natten och letade efter salvan, yr som jag var hittade jag inte ryggsäcken som låg bredvid där jag kollade. Tack o lov somnade hon till sist. Hon vaknade ofta och var svår att söva, kan bero på att hon sov länge igår på kvällen.

Mitt huvud är bättre, men lite ont gör det fortfarande, är mulet idag med. Imorgon åker vi hem och det står att det ska regna, hoppas slippa det när vi ska hem. Jag har regnskydd till vagnen iaf :)

Nu ska jag mamma och E gå på en liten promenad och få lite luft.

Vi började dagen vid 8.30, jag var i valet och kvalet om jag ska ta bussen eller gå till centralen. Bestämde mig för att ta bussen.

Gick upp, åt en snabb frukost: puffat ris med joghurt och kaffe. M hjälpte med E och bytte blöja. Jag packade ryggsäcken, klädde på E och gick.

Jag hade rejäl huvudvärk tror att det berodde på lågtryck. Det var mulet idag, men inte kallt så jag ändrade mig och gick till centralen. Var en skön promenad för det var inte för varmt :)

E var lugn på tåget, hon skrattade och vinkade till alla. Jättegulligt när jag är med, men kommer lära henne att inte prata med främlingar när hon blir större.

När vi kom fram gick vi in på Ica och handlade lite bullar till fika och lite smågrejer till mamma. E har ätit rätt mycket pasta med skink- och parmesansås och gurka till. Hon gillar såser och denna verkar vara en favorit :) Mamma har gjort biffar på kycklingfärs och det var jättegott, mkt godare än på vanligt färs.

Sen har vi inte gjort så mycket, har fortfarande lite ont i huvet :(

M ska jobba på asylboende inatt. Han börjar och slutar senare 19-07. Han tycker att det ska vara tröttsamt att sitta ut sista timmen 06-07, för det är redan jobbigt vid 05-06.

Ms mamma och ätit lite samt hjälpt henne med hennes nya mobil :) Imongon ska jag och E åka till min mamma och stanna i 2 dagar som vi brukar.

Tydligen så hade Ms arbetsgivare ringt honom 2 ggr, sista gången var vid 13-tiden. M svarade inte för han jobbade natt och SOV vid den tiden. Snäll som han är ringde han tillbaka, de hade löst det så klart. Men idioten var tvungen att spotta ur sig en spydig kommentar "Vill man ha timmar så måste man svara" Jävla oförskämda idiot. Så han tror att de har rätt att ringa när folk sover efter 12 timmars pass och man måste svara. Jävel!!! Han hade kunnat ringa vid 14-tiden eller senare, det fanns ju gott om tid innan nattpasset skulle börja. Fy fan för vissa arbetsgivare.

Fan undrar ifall någon av oss kommer någonsin få fast jobb. Jag vill så gärna skaffa syskon till E, inte just nu men snart. Vill inte att det blir för stor åldersskillnad. Det är sååå mkt med E hur kommer det vara med ett spädbarn till. Både jag och M är ensambarn och jag känner mig sjukt ensam ibland. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att E får ett syskon, vi vill också ha ett barn till. Jag vill uppleva graviditeten igen och spädbarnstiden, även om den kan vara tuff ibland.

Hoppas att M får någon typ av anställning efter 9 mån. Det står nämligen i avtalet att de måste erbjuda någon anställning efter 9 mån. Sen om de följer avtalet är en annan sak...

Känns som att jag aldrig kommer få jobba som tandsköterska, får nästan söka kundtjänstjobb igen. Har sökt utbildnkngar men vi kommer nog inte ha råd för mig att plugga igen.

Vill egentligen vara hemma med mina barn så länge som möjligt. Men kommer jag kunna ge dom den stimulans som de behöver. Jag har aldrig varit på öppna förskolan men borde kanske försöka gå dit nån dag och se hur det är där. Är inte bekväm att lämna E på förskolan ensam än.
Är sugen på att säga upp platsen men då får jag inte akassan heller.

Det blir kanske lättare för E att få kompisar om hon börjar på förskolan nu. Samtidigt är jag orolig, tänk om hon inte får några kompisar, blir bortvald och ingen kommer vilja leka med henne. Min älskade M hade inga vänner när han växte upp. Han var blyg och av någon anledning var han även mobbad av pissiga barn till pissiga föräldrar som inte har lärt dom hur man ska vara mot andra barn. Fy fan för såna barn och föräldrar. Jag är livrädd att samma sak kommer hända med E. Därför vill jag ha henne hemma och stärka hennes självkänsla ist för att lämna bort henne.

Så svårt vet inte hur jag ska göra..

Idag ringde klinikchefen och sa att de har gått vidare med andra som har mer erfaren. Hon sa att jag hade gjort ett bra intryck och ska fortsätta söka bla, bla bla. Då undrar jag om de ändå har valt någon som har erfarenhet VARFÖR i hela friden har de kallat mig, nyexad och föräldraledig till intervju. Jag är så arg!

Samtidigt slipper jag stressa med tidigare dagisinskolningar och så. Vet inte om jag ska säga upp platsen och strunta i akassa om M ska jobba mycket. Vill ju vara hemma med E tills hon är 3 år, men då blir jag oanställningsbar, hahahaha :D Får se om jag kommer in på någon utbildning om inte då får jag kanske testa ha henne på dagis 15 tim/v och se hur det funkar. Om det inte funkar så får jag ta ut henne därifrån, vara hemma och kanske gå på öppna förskolan som har öppet 9-12, inte den bästa tiden kanske. Sen vet man ju inte om det finns några föräldrar och barn där med tanken på att många skolar in sina barn på förskolan så fort de fyller 1.

Nu har jag varit medlem på Tradera ett tag och det är så kul när man får bud på något, speciellt när det går upp från 1 kr till högre belopp. Det som är omständigt med Tradera, när man säljer t.ex kläder, är ju portot och embalage. Drygt att behöva räkna ut hur mycket det kostar att skicka samt hur stor vinst som är kvar efter. Sen måste man ju ha någon typ av embalage antingen köpt som kostar mer pengar eller något man har sparat.

Nu har jag upptäckt Minimera, en second hand butik som köper in kläder. De har rätt höga krav på att kläderna ska vara i bra skick, intakta med tvättlappar och aktuella märken så det går att sälja vidare. Jag hade testat och skickat iväg 13 plagg. Man får beställa hem en Minimerapåse som man packar och skickar, påsen kostar 69 kr. Det är bara påsen som kostar, portot är gratis oavsett hur mycket man skickar.

Av 13 plagg har de godkännt 10 och 3 lämnades till välgörenhet. För detta har jag fått 213 bonuspoäng som jag nu har valt att ta ut i pengar via Payson. Det blir 213 kr minus 2 kr som Payson tar ut för utbetalningen. Tycker att det är rätt smidigt när man ska rensa garderoben på större klädsamlingar, mycket smidigare än att lägga ut varje plagg på Tradera. Jag har skickat mina kläder som jag inte använder längre och någon ensaka barnplagg. Vi har annars valt att behålla alla Es kläder till nästa bebis och får hoppas att det blir en flicka till, för de flesta är flickkläder:D  

Jag hade köpt hem en och har nu köpt till 3 böcker till: Pino och pottan, Pino badar och Pinos affär. E vill ofta sitta i famnen och bläggra i böcker, hon pekar på bilderna också.

Pino böcker har korta meningar så det är bra då hon inte orkar lyssna på långa berättelser än, utan vill mest bläddra och titta på bilder.

Av någon konstig anledning har E börjat gallskrika när vi försöker bada henne. Ingen aning vad det beror på, hon tyckte om att bada innan. Hon vägrade sätta sig ner i baljan så vi fick duscha av henne. Jobbigt att vi behövde vara 2, det gick så bra att bada henne innan. Hoppas det går över. Jag har börjat ställa baljan i badkaret, kanske det hon tycker är obehagligt...